När druvor krossas för vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan även krossas genom att man trampar på dem med fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det angeläget att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska leda till vitt vin ska man ta bort skalen. För att ta bort exempelvis vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer ska svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har möjlighet att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör exempelvis passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att mosa bär, frukter eller liknande går bra med hjälp av en potatisstöt.
En signifikant del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är riktigt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en bra metod som innebär att rena vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets area i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan via granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undvika rening i kyla då det i värsta fall inte funkar alls.
Till vinframställning hemma krävs en brygghink på ca 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte yta åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut via hinkens vattenlås under jäsning.
I efterträdande fas av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används för att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort nog att oechslemätaren ryms. Vanligtvis brukar 100 ml vara en lagom storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter innehåller varierande mängder extraktämnen. Det genererar självklart olika utfall, vilket man ska ha med i kalkylerna.
För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp cirka tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är viktigt att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt följa processen. Det första provet utförs jämt före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noggrant för att känna smaken. Häll därefter tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet stå i jäskärlet i drygt 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar ska man tappa om vinet och filtrera på nytt.